Ingen rättegång mot misstänkt polischef
Ingen rättegång mot misstänkt polischef Har polisens brottsliga informatörsverksamhet beskyddare högt upp i den svenska statsförvaltningen? Och har de poliser som ägnat sig åt denna illegala verksamhet, haft stöd från Sveriges högsta politiska ledning, vilket för tankarna till 1970-talets IB-affär och 1990-talets Ebbe Carlsson-härva? I denna granskande artikelserie kan vi visar hur rättsväsendet förlamas när dessa brott skall beivras. Vi frågar: varför denna obeslutsamhet? Den 4 oktober 2006 beslutade åklagare Björn Eriksson på riksenheten för polismål att inleda en förundersökning mot polischefen Tage Åström. Strax dessförinnan hade poliskommissarien framträtt i riksmedier, bland annat i Dagens Nyheter, som en centralfigur i polisens kamp mot organiserad brottslighet. Tage Åström ingick i en specialstyrka inom Stockholmspolisen med specialbefogenhet att bekämpa grov kriminell brottslighet. Den förundersökning som inleddes pekade på att poliskommissarien använde sig av den dömde polischefen Olle Liljegrens informatörs- och infiltratörsnätverk. Förundersökningen inleddes eftersom Tage Åström misstänktes för att ha utnyttjat sina kontakter i den undre världen för privata vinstsyften – och för att själv utföra brottsliga handlingar. Förundersökningen gällde grovt mutbrott och grovt tjänstefel. Det var när den tyska polisen avlyssnade en internationell ekobrottsling, som de till sin stora förvåning också fick höra hur polischef Tage Åström erbjöds 200 000 kronor av några ekobrottslingar för att plantera narkotika hos två Stockholmskrögare. Tanken var sedan att han själv skulle initiera en husrannsakan från polisen och på så sätt få restaurangägarna i fängelse. Därmed skulle polischefen hjälpa eko-brottslingarna att bli av med de ekonomiska krav som krögarna hade på dem. Enligt åtalet mot polischef Tage Åström erbjöds han – förutom stora penningsummor – även gratis mobiltelefoner och en tv-apparat, för att utföra dessa spektakulära handlingar. Den polisinformatör som var kontaktperson mellan polischefen och den åtalade uppdragsgivaren, erbjöds dessutom tjänster och information från olika polisregister. Förutom att polischefen skulle anlitas för att – mot betalning och via sina kontakter i den undre världen – plantera narkotika hos dessa besvärliga fordringsägare, agerade polischefen dessutom säkerhetskonsult och hotade fordringsägarna med skatteproblem. Tage Åström och hans uppdragsgivare mötte de två restaurangägarna på ett möte som anordnades på Royal Viking i Stockholm den 5 juli 2005. Under mötet framförde Tage Åström hot om att restaurangägarna skulle kunna få polisens ekorotel på sig, uppger restaurangägarna i polisförhören. "Jag sade till honom att han var en cowboy och en korrupt polis," berättar en av restaurangägarna. "Åström sade att eftersom jag var i restaurangbranschen, fanns det tillfällen då han kunde assistera vid skatteproblem och liknande och att det också kunde finnas tillfällen då han kunde vara ohjälpsam i dessa frågor." "Jag tog detta som ett direkt hot, vilket jag berättade för honom. Det här hände i slutet av mötet. Jag frågade honom om han hade fler hot att framföra. Han svarade inte och mötet avslutades..." De restauranger som krögarna ägde, utsattes mycket riktigt för en granskning av ekoroteln. "Jag tror att herr Åström var indirekt involverad i sammanbrottet för våra sex restauranger i Stockholm. Jag tror att Tage Åström använde sina kontakter bland regeringsanställda för att orsaka så mycket finansiell skada som möjligt för vårt företag och för oss", säger restaurangägaren i polisprotokollen.
Tage Åström följde även med på ett nytt möte två dagar senare, den här gången på restaurang Amaranten på Kungsholmsgatan i Stockholm. Vad han inte vet är att de två restaurangägarna - som misstänkts för samröre med den irländska terroristorganisationen IRA - också har med sig en "egen" kriminalinspektör. Så kommer det sig att polischef Tage Åström och kriminalinspektören – som båda har jobbat mot organiserad brottslighet – blir sittande vid ett eget bord på restaurangen, medan de tre brottsmisstänkta männen samtalar vid ett annat. I ett avlyssnat telefonsamtal den 29 juni 2005 ställer den medåtalade polisinformatören en fråga till Tage Åström om det går bra att byta en mobiltelefon mot att polisinformatören får en pistol av polischef Tage Åström. I telefonsamtalet får poliskommissarien frågan: "Sen tänkte jag att den där Glock:en (känt pistolmärke, red. anm.) du som inte gillar den, det är ingenting du kan avvara?..." Fortfarande två och ett halvt år efter att förundersökningen inleddes har någon rättegång inte genomförts. Och det finns fortfarande inget rättegångsdatum planerat. Rättegången skulle egentligen ha hållits i Stockholms tingsrätt i maj förra året, men sköts upp eftersom en av de medåtalade i muthärvan inte infann sig. Tingsrätten hade inte kunnat nå den frånvarande mannen med en delgivning. Efter ett förslag från Tage Åströms advokat Johan Ericsson beslöt rätten därför att flytta fram rättegången till 21 och 22 oktober. Inte heller då hade tingsrätten lyckats nå den frånvarande mannen med delgivning. Den frånvarande mannen blev dömd förra sommaren efter att svensk polis grep honom på ett hotell i Stockholm. Mannen var efterlyst av tyska myndigheter och dömdes till villkorlig dom i Tyskland, med överenskommelsen att han skulle hålla kontakt med rättsliga myndigheter, en överenskommelse som han nu brutit. Enligt uppgifter till Världen idag gömmer sig den åtalade mannen under en ny identitet i Asien. Mannen skulle ha inställt sig i Sverige för att tjäna av ett straff i juni förra året.
Ruben Agnarsson ruben.agnarsson@varldenidag.se
Publicerad: 2008-03-31
Polisartiklar ledde till omorganisation
I december 2005 inledde Världen idag en uppmärksammad artikelserie om polisens illegala informatörsverksamhet. Artiklarna bidrog bland annat till att polischef Tage Åströms avdelning på länskriminalen lades ned. Världen idags artikelserie som inleddes i slutet av år 2005 avslöjade mord, justitiemord, personer som felaktigt dömts till långa fängelsestraff, olaglig brottsprovokation och förödande brister i polisens hantering av vapen och narkotika. Artiklarna, skrivna av frilansjournalisten Nuri Kino, avslöjade dessutom att de informatörer och infiltratörer som används av polisen går sina egna ärenden, begår brott och tjänar stora summor pengar men undgår åtal. Världen idags avlöjanden satte igång en stor debatt både utanför och inom poliskåren, där bland annat justitiekansler Göran Lambertz hänvisade till Världen idags artiklar och menade att oskyldiga döms för att polisen undanhåller delar av sanningen i rättegångar, allt för att skydda sina informatörer. I efterdyningarna av Världen idags artiklar lades den spaningsrotel som polischef Tage Åström ledde inom länskriminalen i Stockholm ned. Åströms spaningsrotel, med namnet SSI, utredde MC-kriminalitet och organiserad brottslighet. I ett avlyssnat telefonsamtal den 1 februari 2006, strax efter Världen idags artikelserie, berättar den
polisinformatör som var Tage Åströms kontaktperson att uppdraget att plantera narkotika stött på problem. – Det är lite turbulens kring de där killarna, säger polisinformatören till den uppdragsgivare som betalade för att få Tage Åström att plantera narkotika. Polisinformatören beskriver dessutom hur Tage Åström anlitar infiltratörer för att utföra det kontroversiella uppdraget och att Tage Åström "inte fått de där pengarna själv". – Han är inte ens riktigt inblandad...utan dom är liksom dom är några såna här... såna här infiltratörer. Du har ju Olle Liljegren som vart friad i hovrätten... det är ju Tages polare, säger polisinformatören och fortsätter: - Han jobbade i hans gäng så att säga, då var han ju en infiltratör han var ju där på Tages uppdrag, Tage är chef, sedan gick det ju som det gick... han tänjde för mycket på gränserna... alltså hans mål var ju att sätta dit dom. Uppdragsgivaren frågar polisinformatören om Olle Liljegren och Tage Åström "är polare fortfarande" och får svaret: – Ja ja visst jag har en känsla han kan vara inblandad i det där som vi gjorde på nåt sätt, kanske ja eller nån... det är mycket konstiga kontakter. Men du vet han skulle liksom inte göra det själv...
Ruben Agnarsson ruben.agnarsson@varldenidag.se
Publicerad 2008-03-31 09:51
Polis och åklagare utredde inte vapenbrott
Polis och åklagare utredde inte vapenbrott Polischef erbjöd polisvapen mot att han själv skulle få en mobiltelefon Polischefen Tage Åström och hans polisinformatör samtalar om att byta en mobiltelefon mot polisvapen, ändå ställs inga frågor om vapenbrott i förunderskningen. – Om jag inte har någonting som tyder på att det har hänt i verkligheten, tycker jag inte att man kan delge misstanke om brott, säger överåklagare Björn Ericson, chef för riksenheten för polismål. I ett avlyssnat telefonsamtal den 29 juni 2005 ställer polisinformatören en fråga till Tage Åström om det går bra att byta en mobiltelefon mot att polisinformatören får en pistol av polischef Tage Åström. "Ge mig två telefoner eller kanske till och med tre... så får vi kika lite på vad vi hittar på... vi kan åka och skjuta med den om jag får en telefon extra..." säger Tage Åström i telefonsamtalet och får svaret från polisinformatören: "Ja, det kan du få. Sen tänkte jag att den där Glock:en (känt pistolmärke, red. anm.) du som inte gillar den, det är ingenting du kan avvara?..." I ett annat avlyssnat telefonsamtal (med den uppdragsgivare som betalade 200 000 kronor för att få narkotika planterat hos några fordringsägare) beskriver polisinformatören sin relation med Tage Åström: "Tage och hans gäng, jag lovar dig det är inga smågrabbar... riktigt stora typer som har liksom fullt med vapen och grejer... Tage han är kung... jag har sett honom i action, jag har sett han skjuta, jag har sett han i videofilmer..." I de efterföljande polisförhören berättar sedan polisinformatören att han har varit i Thailand och skjutit en del på skjutbana, "precis som Tage Åström". Den utredande polisen ställer dessutom följande fråga till polisinformatören i förhören: "Berättade Tage vilka vapen de hade på sin avdelning?" "Han har nämnt vid något tillfälle, det har han gjort", blir svaret från polisinformatören. Den utredande polisen konstaterar dessutom att polisinformatören har en god och stark relation med Tage Åström och att de pratar om skjutvapen, skjutningar och resor. Ändå ställs inga frågor varken till Tage Åström eller till polisinformatören om misstänkta vapenbrott. – Jag har diskuterat det här med utredningsmannen, säger överåklagare Björn Ericson när Världen idag läser upp den konversation där Tage Åström erbjuder sin polisinformatör vapen, mot att han själv får en
mobiltelefon. – Vi har ingenting i andra telefonsamtal, vi har inga underrättelseuppgifter och ingenting i den övriga utredningen som vi fått fram som skulle visa att de här händelserna som de pratar skulle ha inträffat i verkligheten. – Därmed har jag har gjort bedömningen att det inte är gångbart som ett självständigt brottmål. Däremot har jag åberopat det i materialet som bevisning på att man håller på att diskutera tjänster och gentjänster. – Att bara prata om det är ju inte ett brott. Om man däremot går ut och skjuter eller lämnar över en pistol, då kan det bli vapenbrott. Men om jag inte har någonting som tyder på att det har hänt i verkligheten, tycker jag inte att man kan delge misstanke om brott. Jag behöver lite mer för att kunna göra det. Det har ju inte ställts några frågor om det här i förundersöknningen, det finns ingen fråga om vapen överhuvudtaget. Varför det? – När man utreder och skall fråga om det behöver man öppet redovisa varför. Vi har inte utrett det speciellt eftersom vi inte har haft tillräckligt att hänga upp det på. Polisinformatören har i polisförhören bekräftat att han och Tage Åström skjutit tillsammans, att de har ett gemensamt vapenintresse och så vidare. Är det då inte konstigt att man inte ställer frågor om detta? – Man måste göra en bedömning och jag har gjort bedömningen att det där inte är något att gå vidare med, jag tror även så här i efterhand att det är en riktig bedömning.
Ruben Agnarsson ruben.agnarsson@varldenidag.se
Publicerad: 2008-03-19 10:36
Polischef skulle få 200 000 för att plantera narkotika
Tyska polisens avlyssning av telefonsamtal avslöjar: Polischef skulle få 200 000 för att plantera narkotikaGenom att plantera narkotika hos två Stockholmskrögare och sedan genomföra en husrannsakan, skulle polischefen Tage Åström hjälpa några eko-brottslingar att bli av med de ekonomiska krav som krögarna hade på dem. Planerna avslöjades av tysk polis och finns att läsa i den förundersökning som inletts med anledning av att Tage Åström är misstänkt för bland annat mutbrott. Uppdraget att plantera narkotika skulle genomföras av Tage Åström för en engångssumma på 200 000 kronor och därefter en ersättning på 50 000 kronor för varje år som restaurangägarna satt i fängelse. De långtgående planerna avslöjades i samband med att tysk polis avlyssnade två svenska eko-brottslingar i slutet av år 2004. Uppdragsgivaren hade en skuld till de två Stockholmskrögarna, den andre var polisinformatör med polischefen Tage Åström som kontaktman. I de avlyssnade samtalen, som Världen idag tagit del av, säger informatören att "Tage och hans polare" har planterat narkotika vid tidigare tillfällen. Den 30 oktober 2004 berättar informatören att "Tage och hans grabbar... tar till ganska fula metoder för att få dit folk..." Den 7 december 2004 konkretiseras erbjudandet: "Du kan bli av med honom för typ – inte vet jag – tjugo-tjugofemtusen euro... Lyssna nu, så här går det till, tvåhundratusen svenska för att det är lite utlägg och grejer, sen när domen har vunnit laga kraft då är det femtiotusen spänn per år. Om han blir dömd till åtta år då kommer det att kosta fyra hundratusen, men det är alltså när domen har vunnit laga kraft... Sen ska två stycken som han jobbar med ha en slant."
Informatören bedyrar samtidigt att han inte kommer att avslöja planerna för någon: "Jag är ingen tjallare, det finns inte en chans i universum att jag skulle liksom skvallra på dig." I ett telefonsamtal med sin uppdragsgivare den 1 januari 2005 beskriver informatören hur Tage Åström gett instruktioner om hur de 200 000 kronorna skall överlämnas. De skall tas ut i kontanter och lämnas över någon annanstans än i Stockholm, eftersom informatören och Tage inte får synas tillsammans. Den 6 januari 2005 nämns ytterligare instruktioner från Tage Åström inför det hemliga mötet då pengarna skall överlämnas. Elektroniska spår skall undvikas: "Om vi ändå ska vara försiktiga så är det dumt och flyga inte namn... och passagerarlistor, ta tåget, sa han. Tänkte inte använda kreditkort så mycket... av samma anledning som att inte flyga..." Dagen efter, den 7 januari 2005, betalas enligt polisutredningen 22943 euro från uppdragsgivarens konto till polisinformatören. I en redovisning till sin uppdragsgivare, som vid en polisrannsakan hittas i informatörens dator, står det "23 000 till Tage". I senare polisförhör bekräftar uppdragsgivaren att han fört över dessa pengar till polisinformatören, som i sin tur lämnat över pengarna till Tage Åström på "något hemligt agentaktigt sätt". I telefonsamtal med sin uppdragsgivare den 8 januari 2005 berättar informatören om hur Tage Åström kommer att ta fram uppgifter om de båda restaurangägarna: "straffregister, spanregister och belastningsregistret, information från kronofogden." Både polisinformatören och Tage Åström förnekar att de 200 000 kronorna lämnats vidare till Tage Åström. Polisens utredning visar dock att Tage Åström i stort sett upphör med att använda sitt bankomatkort från hösten 2005 och omkring ett år framåt, samtidigt som kvitton från en husrannsakan avslöjar stora kontantinköp av kapitalvaror för motsvarande 150 000 kronor under samma period. >> Fakta Illegal polisverksamhet I slutet av år 2005 inledde Världen idag en uppmärksammad artikelserie om polisens informatörsverksamhet, som påvisade kopplingar mellan polisverksamheten och grov kriminalitet. Artikelserien avslöjade hur vissa poliser ägnade sig åt illegal vapenhandel och hur mord och annan grov brottslighet följde i spåren av polisens informatörsverksamhet. Justitiekansler Göran Lambertz var en av dem som hänvisade till Världen idags artiklar när han varnade för att poliser ljuger och undanhåller fakta i rättegångar, för att skydda sina informatörer.
Ruben Agnarsson ruben.agnarsson@varldenidag.se
0 kommentarer:
Skicka en kommentar