torsdag 13 december 2012

Skicka grisen Ahmed Agiza tillbaka till Egypten!

0 kommentarer



Svinet Agiza i Sverige efter tortyren

Ahmed Agiza, en av två egyptier som för snart elva år sedan utvisades till tortyr i Egypten, är tillbaka i Sverige, rapporterar Ekot i Sveriges Radio. Han bor nu i en stad i Mellansverige efter att ha rest hit förra veckan. 

- Jag är så lycklig över att återvända till min familj och mina vänner. Jag är så lycklig över att återvända till Sverige, säger Agiza till nyhetsprogrammet.

- Han säger också att han vill ”glömma allt” och ”se framåt”.

Svensk polis grep Agiza och överlämnade honom, samt landsmannen Mohammad Alzery, till CIA-agenter på Bromma flygplats den 18 december 2001. Samma kväll flögs de då terrormisstänkta männen till Kairo efter att ha blivit drogade, försedda med huvor, blöjor och bojor.
Där väntade tortyr och så småningom fängelse. Först i augusti förra året slapp Agiza ut.
Continue reading ...

Gubbligans vapen kom från polisen via polisens infiltratör - Brottsprovokation och medhjälp till brott av polisen

1 kommentarer
Ni som följt corruptio-bloggarna förstår att Gubbligans vapen tillkommit den svenska marknaden pga polisens brottsprovokationer samt vapenhandel direkt och eller via civila infiltratörer (Sinisa Nikolic-Markovic, Max Åström, Peter Rätz, Mikael Löfblom m.fl.) som utnyttjats av polisledningen (Leif Jennekvist, Ali Lindholm, Sten Heckscher m.fl.) för att skapa grov organiserad brottslighet så att Sveriges kriminella polischefer skall kunna säkra sina lyxliv.

http://corruptio.bloggsida.se/diverse/polis-leif-jennekvist-salde-kalashnikov-till-fredrik-goransson-via-polisens-infiltrator-peter-ratz-steroidmissbrukande-malmo-polis-skot-sedan-ihjal-goransson

http://corruptio.bloggsida.se/diverse/polis-leif-jennekvist-slutade-som-lanskriminalchef-pga-corruptio-journalistens-avslojande

http://jennekvist.blogspot.se/2012/10/leif-jennekvist-dodade-sina-kollegor.html

Polisledningen - Vapenhärvor - Mörkläggningar - Mord - Falska rättegångar.pdf



Nedan kan Ni läsa artikel skriven av socialbidragstagande (presstöd från regeringen) "journalist".


De skulle "inte" få utföra ett nytt bankrån


Publicerad 18 augusti 2011
Kristianstad.
Spaningsarbetet mot gubbligan leddes från bunkern i polishuset i Kristianstad. Ett av de svåraste besluten var när man skulle slå till mot ligan. ”Vi ville veta så mycket som möjligt, samtidigt skulle de inte få utföra ett nytt bankrån”, säger chefsåklagare Pär Andersson.
KRISTIANSTAD. Den 15 september 2010, två dagar efter det grova rånet i Broby, ringde spaningschef Tommy Börjesson till rikskriminalen, som genast var med på noterna. Sverige var drabbat av en rånvåg, 2008 skedde över hundra bankrån i Sverige.
Veckan efter hölls ett första möte med riksrim. Spaningsärendet började byggas och en kommission bildades.
– Vi såg likheter mellan flera rån, säger Tommy Börjesson.
Kommissonen träffades varje tisdag. Polisområde Nordöstra Skåne hade huvudansvaret och andra polisområden sköt till resurser. Enkelt uttryckt utreddes varje rån där det skett.
Det var en stor utmaning att driva utredningarna om fem grova rån, två skjutningar mot poliser samt rånförberedelserna, utspridda geografiskt över hela södra Sverige, parallellt.
I oktober gick arbetet in i en intensiv period, i november var man en hårsmån från att slå till mot ligan men det blev först i mitten av december i fjol. Då vågade man inte vänta längre.
Nu har rättegången mot gubbligan pågått i två veckor. I säkerhetssalen i Malmö lägger chefsåklagare Pär Andersson fram ett av sina största mål.
Många rättegångsdagar återstår av rånärendet, som startade klockan 18.10 måndagen den 13 september i fjol.
Torsdagen är en förhandlingsfri dag.
Pär Andersson och Tommy Börjesson tar sig tid att berätta om utredningen mot gubbligan.
De två, samt en biträdande spaningsledare som inte kan närvara, har jobbat oerhört tätt och fyller i princip i varandras meningar under intervjun.
In i bunkern i polis- huset i Kristianstad får vi inte komma. Där finns hemligheter som de inte vill röja. Framför oss på bordet ligger en Kalashnikov och en röstförvrängare, som exempel på vad som tagits i beslag.
Polisen hittade Kalashnikoven i skogarna runt Tjörnarp, i närheten av stugområdet där 70-åringen har sin stuga. Man hittade också en hemmabyggd hylsfångare som passar vapnet perfekt. I ett samtal, som avlyssnats hemligt, talar ligans medlemmar om att polisen inte ska kunna hitta hylsor igen som de gjorde efter rånet i Hyltebruk.
Vapnet togs in och gjordes obrukbart av teknikerna. Det var pulshöjande dygn innan det kunde läggas tillbaka på fyndplatsen.
– Vi ville att de skulle ha sin rekvisita och inte misstänka något utan fortsätta sin rånplanering, säger Tommy Börjesson.
Vapnet kan också ha använts vid rånet i Broby.
Röstförvrängaren hittades i 70-åringens stuga. Efter rånet i Olofström 2010 berättade en kassörska att en av rånarna pratar med en metallisk röst.
Polisen hittade fler gömmor.
I en bokskogsbacke upptäcktes sprängmedel, som grävdes upp för teknisk undersökning. Platsen täcktes med fyra ton sockerbetor och ett jakttorn för att det skulle se ut som om en jägare lagt ut foder.
Om bunkern i polishuset var ett högkvarter under jakten på rånligan var en hyrd stuga i Tjörnarpstrakten dess filial.
– Vi befann oss i området dygnet runt och följde dem men låg inte så nära att vi skulle röja oss, säger Tommy Börjesson.
Ärendet svalde resurser. Hundra poliser har varit engagerade. Rikskriminalen, Nationella insatsstyrkan, flera piketer samt polishelikopter och Kustbevakningen tillförde resurser.
Den skånska polisen var hårt ansträngd; samtidigt drevs ärendena mot serieskytten i Malmö och Gryningspyromanen.
Förutom resurser var uthållighet och en åklagare med ett helhetsansvar avgörande framgångsfaktorer. Arbetsdagarna varade oftast mellan sju på morgonen och tio på kvällen.
Insatsen är en av de största i det nordostskånska polisområdet.
Spaningen avslöjade att trion var mycket ute och körde i hyrbilar.
– Vi ville veta vad de pysslade med, förklarar Pär Andersson, som gick till domstol och begärde tillstånd att bugga männen.
Inifrån bunkern kunde han följa spaningsarbetet. Var de misstänkta befann sig, vad de gjorde, hur de såg ut.
– Jag satt mestadels tyst. Det var oerhört spännande, säger Pär Andersson och ler.
Informationen samlades på usb-minnen, whiteboard och blädderblock för att skapa överblick.
Som åklagare är Pär Andersson sällan inne i ett ärende så tidigt som han var i detta. Han beskriver att spanings- och utredningsarbetet gick upp och ned och att det fanns juridiska komplikationer, som när ligan var i Danmark och körde och var avlyssnade av svensk polis.
De ville ha is i magen för att få veta så mycket som möjligt innan männen skulle gripas.
– Det gäller att lita på den information man har, säger Pär Andersson.
Var fick de orken ifrån?
– Vi brann för detta, säger Tommy Börjesson.
Pär Andersson tror att det var så här:
– Det skedde ett bankrån och vi hittade nyckeln (Göte Nilssons iakttagelse av 70-åringens bil vid 14-tiden innan Brobyrånet) som öppnade upp låset. Vi kom in i en värld där den här trion var i full gång och vi kände att vi måste stoppa dem.

Händelseförlopp

Efter det grova rånet i Broby startar spaningsarbetet mot den misstänkta trion, som är 52, 64 och 70 år och som ska komma att kallas gubbligan.
Polisen använder sig av hemliga tvångsmedel: avlyssning av mobiltelefoner och fasta telefoner och rumsavlyssning av två bilar.
Det kommer fram att trion planerar nya rån i Vaggeryd, Olofström och Köpenhamn.
Under rekogniseringen använder trion hyrbilar och personbilar som stulits i Skåne och Stockholm. Bilarna placeras ut på olika platser för att kunna användas som flyktbilar.
Trion fokuserar allt mer på Köpenhamn och gör flera resor via Öresundsbron.
Polisen hittar ett antal gömmor i närheten av 70-åringens stuga i Tjörnarp och 64-åringens stuga i Röke. I gömmorna finns vapen, ammunition, sprängämnen med mera.
I mitten av december 2010 finns starka indikationer på att trion ska slå till mot en bank i Köpenhamn och männen grips.
Utredningsarbetet blir synnerligen omfattande. Förundersökningen är på 7 000 sidor.
Den 1 augusti 2011 åtalar chefsåklagare Pär Andersson trion för fem grova bankrån och förberedelse till bankrån under åren 2004-2010 samt för att ha skjutit mot poliser.
Continue reading ...

Rikspolischef Bengt Charles Algot Svensson, 19530208 - Yrkesbrottsling - Knarklangare - Pedofilbeskyddare - Mutkolv

0 kommentarer

Fakta om yrkesbrottslingen Bengt Charles Algot Svensson och hans familj:






Svensson, Bengt Charles Algot, 1953-02-08. Född i Motala (Östergötlands län, Östergötland). Frånskild man (11/7 1990). Adress: Östermalmstorg 4 lgh 1403, Stockholm.

Son: Svensson, Charles Erik Rickard, 1976-03-18. Född i Kista (Stockholms stad, Uppland). Adress: Cypern. Rikspolischefens son gillar inte Sveriges skattesystem tydligen. Dalarö Agency AB.

Dotter: Svensson Gelbert, Sofie Ingrid Marianne, 1979-03-31. Född i Kista (Stockholms stad, Uppland). Adress: Logportsvägen 14, Västerås.

Exfru: Svensson, Svea Birgitta Helen, 1953-11-18. Född  i Undersåker (Jämtlands län, Jämtland). Frånskild kvinna (11/7 1990). Adress: Högviltsvägen 19, Västerås.

Syster: Svensson, Ingrid Elisabeth, 1956-05-23. Född i Motala (Östergötlands län, Östergötland).

Modern: Svensson, Ingrid Viola, 1928-06-01. Född i Motala (Östergötlands län, Östergötland).

Fadern: Svensson, Rolf Charles Algot, 1928-06-02. Född 2/6 1928 i Motala (Östergötlands län, Östergötland).
Continue reading ...

tisdag 11 december 2012

Bloggen undermattan.com är sannolikt nertagen av: Swe army special intel avd./regeringen/UD

2 kommentarer

 
Email to Blog.com:

Why did you suspend the site undermattan.com 2012-12-09, hosted at Blog.com?

The site has been active for 15 months on Blog.com and to our knowledge there have never been any complaints.

To our knowledge we're not violating your terms of service. - Please put the site back online.

We advocate freedom of speech and we also publicize crucial public information regarding the Julian Assange case.

If there suddenly is some kind of problem - it is professional courtesy worldwide to notify the site owner first, so he can correct the problem - instead of just shutting sites down.

Suspending sites without prior notice and not revealing the reason - truly gives a bitter taste of Germany in the late 1930:s.

The blogging communities in Sweden and worldwide might be interested in Blog.com´s response to this message.


Best regards / undermattan.com

---------------------------------------------------------

Bloggen är sannolikt nertagen av: swe army special intel avd. + regeringen + UD.
De var exponerade i artiklarna omedelbart före censuren.

+De har även varit i google cache och raderat info.
Det här är värre än i KINA...
(Google fungerar likadant som FB - gällande vad du tror att du ser på internet med olika IP/användare)

- Tell the world:



SVERIGES FÖRSVARSMAKT/REGERING SKALL SKYDDA DIG FRÅN "FELAKTIG" INFORMATION PÅ INTERNET


december 2012 
Det finns en rad saker som överstelöjtnant Ulf Forssberg inte kan prata om. Hur många som arbetar inom förbandet han leder. Storleken på budgeten. Inga miljöbeskrivningar härifrån får förekomma, inga uppgifter om utrustning. Inte ens på vilken ort vi befinner oss kan vi berätta.
It-försvarsförbandet, eller ITF, och den militära underrättelsetjänsten Must är den svenska Försvarsmaktens svar på det allt större hotet som avancerade nätattacker utgör. Internet har blivit en ny arena för krigsföring som det rustas för. I somras pekade ÖB Sverker Göranson ut just nätattacker som ett av de största hoten mot Sverige.
Trots det är mycket kring ITF hemligt och fortfarande är det känsligt att prata om verksamheten. Så sent som 2010 sade dåvarande försvarsministern Sten Tolgfors i en intervju med SvD att Sverige inte har behov av ett militärt cyberförband. Men bortom rubrikerna är det just ett sådant förband som har byggts upp, även om Försvarsmakten inte använder det begreppet. Rekryteringen till ITF påbörjades redan 2004 och operativ förmåga nåddes 2008. Och förbandet fortsätter att växa.
–Vi räknar med att nå full operativ förmåga nästa år. Vi har behov av personal med spetskompetenser och letar efter folk hela tiden, förklarar Ulf Forssberg.
ITF:s uppdrag är att skydda Försvarsmakten mot nätattacker och intrångsförsök. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga angripare, att utveckla motmedel för att stoppa angrepp och skydda försvarets it- och ledningssystem. Men om Ulf Forssberg och hans kollegor inte har några problem med att prata om förbandets defensiva förmågor blir det desto känsligare när eventuellt offensiva förmågor tas upp.
Det ligger i sakens natur att ett förband som kan försvara sig mot nätattacker också har förståelse för hur angreppen kan genomföras. Under hösten har ITF i platsannonser sökt personer som har erfarenhet av ”offensiva tekniker som exploitutveckling”. I dagligt tal betyder det personer som kan ”hacka” sig in i datorer och utnyttja sårbarheter för att komma åt känslig information. En av ITF:s främsta uppgifter är just att testa försvarets egna system och program, att leta svagheter för att kunna täppa igen säkerhetshålen. Det man då lär sig går självklart att använda även mot den som angriper Sverige.
–Frågan är om man använder den förmågan eller inte. De flesta länder erkänner att de har en defensiv förmåga, men väldigt få att de har en offensiv förmåga, konstaterar Ulf Forssberg.
Frågan hur Försvarsmakten ska få använda sin offensiva förmåga är känslig och just nu föremål för diskussioner både inom Försvarsmakten och regeringen. Enligt dokument som SvD har tagit del av har Försvarshögskolan fått i uppdrag av Försvarsdepartementet att bland annat titta på frågan om när och hur Sverige ska kunna använda militära medel vid cyberattacker. Underlaget ska vara stöd i den utredning om en nationell strategi för informationssäkerhet som regeringen lovat att tillsätta. Samtidigt genomför Försvarsmakten en egen studie om hur cyberförmågan kan utökas.
–Vi tittar på hur vi ska försvara oss om vi blir angripna. Blir man utsatt för en attack måste man vidta åtgärder, och åtgärderna kan i sin natur uppfattas som offensiva, säger Dennis Gyllensporre, utvecklingschef på Försvarsmakten.
Både Ulf Forssberg och Dennis Gyllensporre är dock noggranna med att poängtera att Försvarsmaktens uppdrag inte är att skydda Sverige mot it-angrepp – bara de egna systemen.
Det civila skyddet ligger i stället på andra myndigheter, som MSB och Försvarets radioanstalt, FRA. Och som del i upptrappningen på nätet skissas nu också på ett svenskt cyberförsvar. I ett skriftligt svar till SvD skriver försvarsminister Karin Enström (M) att det finns ett antal statliga verksamheter som behöver stärka sitt skydd mot it-angrepp. På försvarsdepartementets uppdrag arbetar FRA med ett tekniskt detekterings- och varningssystem för att skydda samhällsviktiga verksamheter – förenklat ett system med sensorer som analyserar trafik i nätverk för att upptäcka och stoppa angrepp.
–Systemet syftar till att skydda verksamheter som vi vet angrips redan i dag av olika aktörer som vill åt skyddsvärd information. Det kan handla om länder som försöker komma åt information som Sverige av olika anledningar vill skydda. Sensorerna är en del i arbetet för att bygga ett bra cyberförsvar, men vi behöver också ha en bättre samverkan mellan olika myndigheter och organisationer i Sverige, säger Cecilia Laurén, chefsstrateg och specialist på informationssäkerhet på FRA.


http://corruptiosweden.wordpress.com/2012/10/28/forsvarsmakten-stangde-corruptio-bloggen-2011/
Continue reading ...

måndag 10 december 2012

Sveriges heroin-langande regering begår grova brott mot turkisk medborgare Yilmaz Kaya via rasistpoliser Patric Forsgren/Anna Rydén, åklagare Martin Ekelin, domare Karin Torle och politiker Kent Eriksson/Åse Borg/Ann-Charlotte Blomqvist

4 kommentarer

Rasistpoliserna i Borås har gjort det igen och denna gång har dom fega horungarna åklagare, domare och rasistpolitiker (nämndemän) med sig för att mörka deras rasistiska kriminella handlingar.

Vi har tidigare skrivit om den fega rasistiska horungen Daniel Persson som än idag tycker att han har rätt att kidnappa invandrarkvinnor, misshandla dem och som ytterligare tortyr, föra bort dem långt ifrån deras bostad.

Borås är en liten stad, men den är full med kriminella fega horungar som kallar sig poliser, åklagare, domare, politiker och nämndemän. Se SR:s artikel nedan.




BORÅS

”Polisen skrek krympling och blatte”

Publicerat: onsdag 17 augusti 2011 kl 16:35 , Nyheter P4 Sjuhärad 3 kommentarer
Ett skojbråk i lördags kväll ledde till att boråsaren Yilmaz Kaya greps av polis utanför sin restaurang. Trots att han ska ha förklarat att det var ett skämt brottades han ner av tre poliser och fick pepparspray i ögonen.

Yilmaz Kaya är 1.60 lång och handikappad. Han säger att polisen skrek ”Krympling och blatte” till honom i lördagskväll innan han brottades ned.
– Det är bara för jävligt! Hur kan polisen ge sig på en person som bara står och röker i gathörnet? Av vilken anledning?
Yilmas Kaya säger att det var 20 minuter efter att han hade skojbråkat med en vän som polisen kom fram och brottade ner honom inför flera vittnen. Han fördes till polisstationen, där han släpptes en kort stund senare.
– Varför släppte de mig efter bara 20 minuter om jag var en brottsling? Varför tog de inte prover om jag störde ordningen, var hotfull eller var påverkad?
Yilmas Kayas ena finger är nästan dubbelt så stort som det andra. Han säger att polisen vred om det när de hoppade på honom bakifrån.
I dag är Yilmas orolig och rädd, och han litar inte längre på polisen.
– Jag har tidigare hört av folk att de (polisen) varit otrevliga och aggressiva, men jag trodde inte på det – ”de gör sitt jobb”. Så var det inte i verkligheten…
Yilmas Kayas är nu anmäld för våldsamt motstånd, och han har i sin tur anmält poliserna för händelsen.

BORÅS

Misstanken kastar skugga över polisen

Enhetschefen Tomas Winbergh vid polisen i Borås säger att han inte är insatt i ärendet, men om det gått till så är det inte bra.


rasister_brottslingar_patric forsberg_anna ryden_polisen_boras

Rasistsvinen Patric Forsgren och Anna Rydén.


Yilmaz är väl känd i Borås, men inte som en bråkstake. Är det sommarvikarier eller något liknande med folk som inte vet situationen?
– Nej, de poliserna som är på ordningspolisen nu är erfarna, både yngre och äldre och alla är Boråspoliser. Vi har inga vikariat här.
En annan tanke som dyker upp är en rapport nyligen om att det förekommer en utbredd rasism inom polisen i Västra Götaland. Vad tänker du om det?
– Det är ju ingen som kommer och säger detta till mig utan det är sådant som kommer som hörsägen emellanåt. Ibland kan man ju ifrågasätta trovärdigheten i en sådan spekulation.
Vad kastar detta för ljus över polisen?
– Det är naturligtvis inte bra. Alla får ju ta skada av sådant här som dyker upp i tidningen, sedan är ju frågan om riktigheten i själva ingripandet… Många kanske tror eller spekulerar i att det är så vi jobbar och det blir ju lite snett då.
Det känns ändå som att det är extra viktigt att det inte är så när det gäller polisen?
– Jovisst naturligtvis. Jag kan ju inte gå i svaromål för alla poliser i kåren, men jag hoppas att man inte beter sig så som framkommit idag för det är ”obra” för alla, säger enhetschefen Tomas Winbergh vid polisen i Borås.


Den rasistiska domen mot offret Yilmaz Kaya.pdf





Förnamn:     Patric Kalervo Klas
Tilltalsnamn:     Patric
Efternamn:     Forsgren
Folkbokföring
Gatuadress:     Ryssbyhöjdsvägen 2
Postnummer:     504 72
Postort:     Borås
Födelsedatum:     1972-11-03
Sambo: Eva Mari Terese Olsson, 1980-05-30.
Modern (Suggan):  Dehlin Forsgren, Ulla Margareta, 1954-05-27. Född 27/5 1954 i Viby (Örebro län, Närke).
Fadern (Galten): Forsgren, Reijo Kalervo, 1948-08-15. Född i Perkele vittu. Gift man (25/6 1971).

Förnamn:     Anna Magdalena
Tilltalsnamn:     Anna
Efternamn:     Rydén
Gatuadress:     Sparrfeltsgatan 158
Postnummer:     504 44
Postort:     Borås
Födelsedatum:     1982-02-23
Modern (Suggan): Fast Rydén, Inger Margareta, 1948-08-05. Född i Borås Caroli (Älvsborgs län, Västergötland). Frånskild kvinna (21/11 1985).
Fadern (Galten): Fadern: Rydén, Bengt-Göran, 1950-05-24. Född i Fristad (Älvsborgs län, Västergötland).
Continue reading ...

söndag 9 december 2012

Anledningen till varför Göran Lambertz kritiserade rättsväsendet år 2006

4 kommentarer

Göran Lambertz försökte att rädda sitt arsle pga Växjö vapenhärva som han mörkade vid JK

Som chef för JK fick Lambertz och hans korrupta kollegor många klagomål kring att Växjö vapenhärva (Grimslövshärvan) styrts av Thomas Bodström för att polisledningen med Leif Jennekvist/Sten Heckscher/Ali Lindholm i spetsen vilka till varje pris ville stoppa Sveriges största skandal genom tiderna, att svensk polis sålt 1500 vapen till gäng genom civila infiltratörer (Sinisa Nikolic, Max Åström, Peter Rätz, Mikael Löfblom m.fl.).


Corruptio-journalist ger journalist Nuri Kino information om polisens vapenhandel/mörkläggning

Journalist Nuri Kino fick all info om skandalen utav corruptio-journalist som Kino lade ut i tidningen Världen Idag (25 artiklar) med början 4 december 2004. Tidningen hotades utav Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen dagarna innan publicering. Även Nuri Kino hotades till livet av polisen.


Nuri Kino


Rikskriminalen/Polisledningen anlitar lönnmördare för att tysta journalist

Rikskriminalpolisen anlitade lönnmördare Kjell Stigsson Bornerheim (augusti 2005) för att mörda corruptio.journalist vilket misslyckades, istället hittas den fd. polismannen/FN-soldaten skjuten i huvudet den 19 okt. 2005 i sin trappuppgång i Bromma Stockholm.




Läs om vapen-skandalen... KLICKA HÄR.









"Detta är inget annat än grovt vapenbrott"

I våras väcktes åtal mot Willy Palm, anställd hos Stockholmspolisen som ansvarig för vapenverkstaden och dess förråd. Palm hade också styrelseuppdrag i Stockholms Skytteförening, även där som ansvarig för vapnen. Åtalet gäller olagligt innehav av ammunition. Bakom detta åtal finns en annan, mer omfattande utredning, där förundersökningen lades ned. Detta är känt sedan tidigare, men Världen idag har granskat vad som döljer sig bakom. I vår artikelserie har vi återkommit till vapen som beslagtagits av polisen och sedan kommit ut på marknaden och använts i brott igen, vi har funnit sådana även här.
Hösten 1999 kliver en man in till Stockholmspolisens vapentillståndsenhet.
Polisinspektören Kaj Hahne tar emot honom. Mannen säger att han vill ha betalt för de vapen han har lämnat in. Hahne tittar i sitt register men finner inte mannens vapen. Mannen berättar att han lämnat vapnen till Willy Palm på polisens vapenverkstad.
Hahne blir förvånad över att detta inte kommit vapentillståndsenheten till kännedom och  besöker därför vapenverkstaden.
Det ser ut som rena soprummet. Gevär, handeldvapen och bland många andra vapen en handgranat ligger huller om buller med gamla kaffemuggar, tidningar, glasflaskor fulla med krut och en massa annat skräp.
– Vi var några stycken som gick ned till vapenverkstaden och fick en chock. Till exempel såg vi ett femtiotal vapen som stod för sig själva i ett rum. Ingen av de anställda som var i lokalen ville kännas vid dem. De sade att vapnen tillhörde Willy Palm.
Hahne, och hans kollega poliskommissarie Robert Frankesson, upplever detta som en direkt samhällsfara och går därför till Per-Arne Sjöstrand, chef för serviceenheten av polisens vapen. Kontakter tas också med Sjöstrands chef.
– Vi skrev en anmälan om misstänkt brott. Det gick hela vägen upp till toppen och ned igen. Ingen ville ta tag i det här. Ingen ville att det skulle uppdagas eftersom det var för många chefer inblandade, säger Kaj Hahne.
Fyra år därefter, hösten 2003, får Evy Åström, ekonomichef och ny chef för service-enheten, signaler om att det råder allmän oordning i vapenförrådet, -verkstaden.
Hon går till Rikard Severlius, biträdande länspolismästare, och säger att någon borde titta på hur Willy Palm och hans kollegor sköter vapenförrådet. Severlius gör en anmälan, därmed initieras en internutredning. En revision görs.
Samma personer som upptäckte missförhållandena fyra år tidigare, Kaj Hahne och Robert Frankesson, ges uppdraget att göra en genomlysning av vapenverkstaden. Det första märkliga de finner är att Stockholms skytteförening och polismyndighetens vapenverkstad delar utrymme och personal. Willy Palm var vapenansvarigfunktion för skytteföreningen och samtidigt anställd av polisen för att ansvara för myndighetens vapenverkstad. Den ena är en ideell förening och den andra är en del av polismyndigheten. Hahne och Frankesson upprörs också över att vapen och ammunition för dessa blandas.
Ett tjugotal vapen som det finns licens för är borta. Däremot finner de över tusen vapen som ingen är licensierad för. Handeldsvapen, kulsprutor, en granat, flera svarta sopsäckar med polisens tårgas, knivar och annat. Det är inte heller på något sätt bokfört eller registrerat hur allt har kommit dit eller vem/vilka som lämnat in dem.
De finner också drygt ett ton ammunition, som ingen vill kännas vid. En stor del av denna ammunition är till för vapen ingen i Skytteföreningen har licens för.
Kaj Hahne och Robert Frankesson som ligger på för att detta skall utredas ordentligt blir mer eller mindre utfrysta och trakasserade. Inte nog med det;  de blir  fråntagna uppdraget.
– Man får vara väldigt, väldigt försiktig inom myndigheten hur man kliver. Det är minerad mark överallt och man ska inte ifråga sätta någonting eller kolla upp viktiga saker. Man ska sitta snällt om man inte känner för att jobba i cykelkällaren. Det är väldigt lågt i tak och man utsätts för trakasserier direkt så fort man säger nånting, allt detta fick jag erfara.
Vapen Hahne och Frankesson sett var plötsligt borta. Hahne säger att Stig Sandström som ansvarade för att få reda i oredan hade en fot hos polisen och en i militären. Hans uppgift var också att köra vapen till skrotning. Hahne mötte honom utanför gamla polishusets port. Hahne frågade Sandström, som han kallar Stickan, hur det går och denne svarade att det går bra. Att man har hittat alla vapen och det är i sin ordning. Och dessutom sade han att han fått med sig andra vapen som Hahne inte hade frågat om.
Världen idag träffar en person som haft inblick i hur verksamheten i vapenverkstaden sköttes. Han säger sig vara rädd för trakasserier och vill därför vara anonym. Vi kallar honom för Viktor. Det råder ingen tvekan om att Viktor har haft direkt kontakt med Willy Palms affärer.
– Jag fick en chock av all oordning. Såg ut som en stor soptunna. Det låg vapen överallt, mest under Willys skrivbord i plastpåsar. I det lilla vapenvalvet som låg i omedelbar anslutning till vapenverkstaden låg det allt annat än vapen. Reservdelar, papper och av någon anledning tomhylsor låstes i stället in. Däremot de vapen som egentligen skulle finnas inlåsta i valvet de fanns under hans skrivbord.
Enligt Viktor kände alla Willy Palm, eller åtminstone visste vem det var. Viktor påstår att vem som helst kunde köpa ammunition, alltså både poliser och civilanställda. En del bad om ett kvitto och då fick de det. Om man inte bad om det så blev det inget. Ingen registrering över vilka som köpte vad fördes. De var tysta eftersom de köpte ammunition som de inte hade tillstånd till, dessutom billigt. Sedan var de flesta medlemmar i Skytteföreningen och låtsades därför inte om något. De höll varandra om ryggen.
Willy Palm skötte skytteföreningens sysslor på arbetstid medan hans chef Per-Arne Sjöstrand skötte poliskörens. De höll tyst om varandras fritidssysslor som upptog mycket tid. Arbetsuppgifter som inventeringarna sköttes på några minuter. De låtsades inventera, skrev under och lämnade vidare. Ingen tänkte på att kontrollera om listorna var sanningsenliga. De kunde ha skrivit vad som helst på listan. Vapen som skulle destrueras kom från både allmänheten och polisen. Men i stället för att skicka vidare dem till järnbruket i Hofors hade Palm dem kvar i förrådet. Vapnen användes också i skytteföreningen. Man kunde hämta ett vapen utan att någon annan än Willy Palm visste om det.
Alltså provsköts inte vapen och jämfördes med delar funna i brott. Vapen från brott som mord och rån kan ha legat där utan att någon visste det. Willy Palm plockade delar ur vissa vapen och reparerade skytteföreningens vapen med bitarna.
När inventeringen gjordes konstaterades att det var sammanblandade vapen, både myndighetens och skytteföreningens och då delades det upp i två förundersökningar. Den ena lades ned och den andra fortsatte.
– Myndighetens egen, så klart, var det som lades ned. Argumentet är att det är spritt på för många olika personer under alldeles för lång tid. Men i själva verket är man på myndigheten rädd för vad man kommer att finna om man rotar vidare i det här. De vill mörka, de vill inte att allmänheten ska få veta. Att vara ordförande i skytteföreningen var något fint, det var ett hedersuppdrag. Många polischefer har varit ordförande, säger Viktor.
Viktor anser att Världen idag borde prata med Stefan Mella som numera är ansvarig för vapenverkstaden.
– Snälla, jag vill inte prata om den tid då Willy var här. Jag vill inte bli inblandad. Det här är obehagligt. Var vänlig och blanda inte in mig.
Ur förundersökningsprotokollen:
"Förundersökningen läggs ned. Det finns inte längre anledning att anta att någon enskild befattningshavare agerat brottsligt. De brister i vapenhanteringen som framkommit har uppkommit under en lång följd av år och ansvaret för bristerna delas av för många personer för att ett straffrättsligt ansvar skall kunna krävas ut av någon enskild individ."
Kay Engfeldt åklagaren som lade ned förundersökningen tycker inte att de har lagt locket på. Allt undersöktes, anser han. Felet från början var att det inte gjordes revisioner eller ordentliga inventeringar i vapenverkstaden. Något man, enligt Enfeldt påstått inte fanns tid till. Det hade heller inte från högre nivå beordrats bättre inventeringar. Engfeldt tycker att det var fel på systemet och att ingen därför kan ställas till svars för bristerna:
– Det var ett strukturellt fel vid myndigheten, ett beteende som gått i arv.
Förundersökningen läggs inte ned för att brott inte kan styrkas utan för att för många skulle ställas till svars för brotten.
Kaj Hahne och flera andra Världen idag talat med säger att Willy Palm tog emot och sålde vapen, vilket är olagligt. Och detta har alltså pågått i minst tjugo år. Varken han eller skytteföreningen hade vapenhandlartillstånd. Hade en civil person innehaft några av dessa vapen utan tillstånd hade dessa personer omedelbart häktats och åtalats för grovt vapen brott.
– I skytteföreningens styrelse sitter och satt polischefer. Dessa personer borde ha åtalats. Det är fint att vara skytteföreningens ordförande utan att denne behöver kunna något om vapen eller föreningens aktivitet, säger Hahne när vi träffar honom på hotell Hilton på Södermalm i Stockholm.
Stig Sandström skriver under att han mottagit vapen för skrotning. Han och Willy Palm skriver under att Sandström mottagit vapen som Viktor såg fanns kvar i kasunen, förrådet.
Världen idag har kommit över en verifikation undertecknad av Willy Palm och Stig Sandström. Det är daterat 2001-10-31. Det är ett kvitto på 30 k-pistar som Sandström mottagit för att destruera. Viktor såg dock att sexton stycken aldrig mottogs av Sandström. De fanns kvar i vapenverkstaden. Varför de förfalskade dokument och låtsades skrota vapen vill ingen av dem svara på. Världen idag har sökt Palm i en månads tid. Flera gånger har en anhörig svarat och sagt att Palm ska återkomma, men detta har inte gjorts. Sandström håller sig även han oanträffbar.
Polisinspektör Kaj Hahne bläddrar i förundersökningen och säger argt:
– Ett tyskt kulgevär har inget att göra i en skytteförening. De hade inte tillstånd för det men det fanns där. Makarov, ett annat skjutvapen, har inte heller med verksamheten i skytteförening att göra, Drulov ska man till exempel skjuta mink med...han räknar upp fler vapen:
– Detta är inget annat än grovt vapenbrott. Hur kan de komma undan? Det hela tystades ned. Vi tyckte att det var skit. Det som borde ha gjorts var att man gjorde husrannsakan hemma hos Willy Palm. Han kånkade iväg, med pirra och skottkärra, grejer som kom från hans privata förråd på jobbet. Vart de här grejerna tog vägen vet vi inte. Min kollega Robban Frankesson såg det här när han var på väg hem på kvällen.
Frankesson:
– Han gick utanför station med fulla pappkassar. Jag vet dock inte vad som var i dem , säger kriminalkommissarie Frankesson.
Willy Palms kollega Stefan Mella säger att han såg sprängdeg med mera bäras bort:
– Ingen husrannsakan gjordes fast vi påpekade att Willy bar bort som attan. Attityden var att det städades och att det var det viktigaste.
Kaj Hahne, som alltså var en av de två polismän som upptäckte och sedan också utredde härvan kring Willy Palm känner att han blev utfryst och trakasserad.
– Vem vi än pratade med så fick vi kalla handen, internutredare eller biträdande länspolismästare. Till sist fick vi veta att vi inte var välkomna längre. Sedan började trakasserierna. Jag hade till exempel behörighet för att titta i register över om en person hade licens för vapen innan vi gjorde husrannsakan. Den behörigheten togs bort helt och hållet. Lars Bjöhle, chef för tillståndsenheten, kom in till mitt rum och sade att han inte litade på mig. Antagligen för att vi låg på för mycket, att vi tyckte att det var en skandal. En fullständig skandal.
Hahne säger att det inte går att utesluta att vem som helst hade kunnat hämta ett vapen, skjuta och lämna tillbaka det utan att någon skulle märka något. Det perfekta mordet.
– En rättsvårdande instans som inte kan hålla reda på sig själv. Hur många vapen som är borta är det ingen som vet. Som svar fick vi hela tiden:  de har nog skrotats, alternativt: de har nog återställts.
– Det fanns inga larm eller registrering, vem som helst kunde gå in och hämta ett vapen. Vem som helst kunde säga att man var medlem i skytteföreningen, alltså även civila kunde komma och gå som de ville utan att någon kollade. Absolut noll koll. Man behövde inte skriva upp någon på en lista. Utan det vara bara att gå in. Två möjligheter att komma in, en via vakten och en precis innan vakten. Det var ingen säkerhet alls.
Poliskörens Per-Arne Sjöstrand var ansvarig för nycklarna. Av tio hade åtta delats ut till olika personer, en av dem till Willy Palms son. En visar sig en pensionär ha hemma sedan tio år tilbaka.
Vissa av nycklarna hade personer som var medlemmar i skytteföreningen, personer som inte alls på något sätt var kopplade till polismyndighetens vapenförråd och -verkstad där det låg
hundra­tals vapen. Två nycklar saknades och ingen vet varför.
Per-Erik Bergner vid polisens internutredare säger att det här kan gå så långt som fyrtio år tillbaka i tiden, och då inte bara i Stockholm. Han anser att man efter att detta upptäcktes i Stockholm borde ha kontrollerat hur det ser ut över hela landet.
Man borde kolla med alla skytteföreningar hos alla polismyndigheter om vilka regler som gäller.
Vapnen används
• I höst hittades en pensionerad polisman, en privatdetektiv, i en trappa skjuten. I sin hand hade han ett av de vapen som fanns på skytteföreningens vapenlista över licensierade. Ett vapen som saknades under inventeringen.
• I december 2003 ringer Interpool, de vill veta hur det kommer sig att Clark Olofsson hade  en svensk polispistol, en Walther PP när han sköt en holländsk polisman.
Det låg ett flertal Walter PPs och skräpade i vapenkassunen.
Interpool ringde och frågade om vapnet SBM 2002 147 68 med tillverkningsnummer 46937. I listorna från förundersökningen ser man att vapnet borde ha kommit fram under inventeringen, men återfanns inte. Det var alltså ett av de försvunna vapnen.
• En polisman, Jaan Norby, rånade en bank i Söderhamn i början av 2005, Video från banken visade att han hade en Walter –PP i sin hand.
När polischefen Olle Liljegren greps, som vi skrivit om tidigare, hade han många vapen som inte gick att härleda. Både polisinspektör Kaj Hahne och Viktor säger att dessa med all säkerhet kan ha kommit från vapenverkstaden i Stockholm Det var bara att hämta ut dem. Ingen skulle ha märkt något förutom Willy Palm som nu är misstänkt för vapenbrott.


Continue reading ...

onsdag 5 december 2012

Sveriges regering IP-blockar journalist för att störa regeringskritiska corruptio-bloggen

1 kommentarer


Sveriges Regering, Försvarsmakten, Polisen och Domstolsverket stängde www.corruptio.blog.com för att den ”inte visar sanna bilden av Sveriges myndigheter” skrev Försvarsmakten och Domstolsverkets Håkan Sonesson till domänägarna i Portugal.

Nya corruptio-bloggar startas och Sveriges regering IP-blockar för att störa så mycket det bara går. Regeringen vill inte begå misstagen från 2011 genom att skriva till domänägarna så att Svensson kan se (svart på vitt) att Sveriges regering stänger hemsidor/bloggar som kritiserar Reinfeldt och dom andra landsförrädarna.

Minns Ni stängningen av Sverigedemokraternas hemsida 2006?





http://undermattan.com/2012/12/06/undermattan-com-avslojar-cyberterroristerna-sverige/
Continue reading ...
 

Blogger news

Blogroll

About

Det ingen annan kan/vågar

Copyright © Sveriges regering är en pedofil-sekt Design by BTDesigner | Blogger Theme by BTDesigner | Powered by Blogger